Halland är tryggare än i riket i genomsnitt. Men det är inte lika tryggt för alla grupper i samhället.
Rätten till sin kroppsliga integritet är grundläggande för vårt välmående, men rättigheten är ojämnt fördelad. Kvinnor i Västsverige utsätts för sexualbrott i långt mycket högre grad än män: totalt 10,1% jämfört med 1,7% av männen. Fler utsätts i de större orterna: Kungsbacka, Halmstad och Varberg. Yngre utsatta i högre grad än äldre: 31% av tjejerna och 3,5% av killarna. Utrikesfödda utsätts i lägre grad än inrikes födda men mest utsatta är inrikes födda med två utrikesföda föräldrar.
Andel kvinnor i region väst som utsatts för sexualbrott, 2019.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Nationella trygghetsundersökningen
Förutom kvinnor vet vi också att män som bryter mot mansnormer, exempelvis genom att inte vara heterosexuella, vita och normfungerande, är mer utsatta för olika former av våld och övergrepp än andra – både sexualbrott och andra våldsbrott. Även transpersoner oavsett kön är i hög grad utsatta för sexualbrott. Kvinnor i utsatta positioner, exempelvis med funktionsnedsättning eller med psykisk ohälsa är mer utsatta än andra kvinnor. Minst utsatta är homosexuella kvinnor, förmodligen eftersom de sällan lever tillsammans med män – den grupp som oftast är förövare. Att inte känna sig trygg bidrar i hög grad till både psykisk och fysisk ohälsa.
Män och kvinnor utsätts i ungefär lika hög grad för våldsbrott (sexualbrott ej inräknat): män utsätts något oftare: 3% av männen utsattes 2018 jämfört med 2% av kvinnorna. Siffrorna har inte ändrats märkbart sedan 2014. Ändå upplever kvinnor större otrygghet: kvinnor har oftare än män avstått från att gå ut ensamma. Äldre upplever större otrygghet än yngre trots att yngre är betydligt mer utsatta. Utrikes födda avstår något oftare än inrikes födda från att gå ut och personer med kort och medellång utbildning något oftare än personer med lång utbildning.
Det finns alltså annat som påverkar känslan av trygghet än faktisk utsatthet för brott. Upplevd sårbarhet är en sådan faktor. En annan är tillit till andra medmänniskor och till samhället som helhet.
Att inte känna sig trygg begränsar vardagen för den som känner oro. Utsatthet och våld begränsar människors psykiska välmående och genererar stress. Om otryggheten finns inom hemmets väggar ökar detta än mer. Utsatthet i hemmet förstärks också av ojämställd ekonomi och villkor i hemmet.
Andel som avstått från att gå ut ensam, 2018.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Kvinnor uppger sig oftare än män utsättas för kränkande behandling, i synnerhet i yngre åldrar. Det finns också skillnader mellan personer med kortare och längre utbildning, där personer med lång utbildning oftare utsätts. Generell utsatthet verkar alltså hänga samman med andra former av utsatthet. Statistik om kränkande behandling måste dock alltid läsas utifrån att olika grupper har olika uppfattning om vad som kan kallas kränkande behandling, vilket påverkar rapporteringsgraden. Inom alla grupper har utsattheten ökat sedan 2014, något som sannolikt påverkats av att frågor om kränkningar och sexuella trakasserier uppmärksammas allt mer i samhället. Även HBTQ-personer, personer som inte är vita och personer med funktionsnedsättning utsätts oftare än andra.