Gå tillbaka
Här hittar du texter om jämlikhet och jämställdhet på lätt svenska.
Texterna är lite kortare, har enklare ord och fler förklaringar.

 

Jämställdhet och jämlikhet i Halland

Hur är det att leva i Halland?
På många sätt har vi det bra här.
Men det finns ändå mycket som kan bli bättre
när det gäller jämställdhet och jämlikhet.

Jämlikhet handlar om att alla människor är lika mycket värda.
Därför ska de också ha samma möjligheter och rättigheter.
Ordet jämställdhet betyder jämlikhet mellan kvinnor och män.

Region Halland har tillsammans med länsstyrelsen i Halland undersökt hur livet ser ut för olika grupper.
Till exempel personer med utrikes bakgrund, ungdomar, och män och kvinnor.

Undersökningen visar att vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna.
Vi ska jämt jobba för jämställdhet och jämlikhet – jämnt ska vara jämt!
I den här texten tar vi upp sju av de viktigaste frågorna.

 

Kvinnor tjänar mindre pengar än män

Kvinnor tjänar ofta mindre pengar än män, även om kvinnorna har studerat mer.

Kvinnor har ofta lägre lön än män.
Så är det i hela Sverige.
Men i Halland är det extra stor skillnad.
Vi har störst skillnad i lön av alla regioner i Sverige.

Fler kvinnor än män har studerat på högskola.
Ändå har kvinnorna lägre lön.

Här är ett exempel:
Tänk dig en man som är 40 år.
Han har inte studerat på högskola.
Han tjänar 390 000 kronor varje år.

Sedan finns det en kvinna som är 40 år.
Hon har studerat på högskola.
Men hon tjänar 370 000 kronor varje år.

 

Olika sorters jobb ger olika löner

Skillnaderna i lön har flera orsaker.
Bland annat beror skillnaderna på vad män och kvinnor jobbar med.

En del personer börjar jobba direkt efter gymnasiet.
Då börjar män ofta jobba inom industrin eller på byggen.
Sådana arbeten, där mest män jobbar, har ofta höga löner.

Kvinnor börjar ofta jobba på skola eller inom vården.
I sådana arbeten, där många kvinnor jobbar, är lönen ofta låg.

Dessutom har chefer ofta hög lön.
Och de flesta chefer är män.

Skillnaderna i lön blir ännu större om par skaffar barn.
Det beror på att kvinnor ofta tar mer ledigt för att vara hemma med barnen.
Då tjänar kvinnorna ännu mindre pengar.

 

Sämre ekonomi senare i livet

När barnen i en familj blir större börjar kvinnorna jobba igen.
Men de kommer inte ikapp med sina löner.
Kvinnor fortsätter att tjäna mindre resten av livet.

Det finns många problem med att kvinnor har låga löner.
Ett problem är pensionen.
Alla ska få pension när de blir gamla och slutar jobba.
Pensionen grundas på lönen.
Har du haft hög lön, så får du hög pension.

Men kvinnor har ofta låg lön.
Då får de också låg pension.
En kvinnas pension är ofta bara två tredjedelar av en mans pension.

 

 

Vilka får jobb?

Det är lättare för killar att få jobb direkt efter gymnasiet.

I Halland är det ganska lätt att få jobb.
Men det är inte lika lätt för alla.

Många killar väljer bygg- eller industrijobb.
Det finns många sådana jobb i Halland.
Ofta kan killarna få jobb direkt efter gymnasiet.

I Halland jobbar många kvinnor inom skola och vård.
De jobben finns det inte lika många av.
Och lönerna är ofta lägre.

Många kvinnor väljer att studera på högskola för att få jobb med högre lön.
Ofta studerar de ekonomi eller administration.
Men i Halland finns det inte så många stora företag som har behov av personer med sådana utbildningar.

Det är inte heller så många kvinnor som startar egna företag.
Det kan bero på att kvinnor tar mer hand om barnen i en familj.
Det är svårt att ha barn och företag samtidigt.

 

Fler grupper som har svårare att få jobb

Utrikesfödda, alltså personer som är födda i andra länder, har ofta svårt att få jobb.
Men i Halland får de jobb lättare än på andra platser i Sverige.
Det kan bero på att många utrikesfödda i Halland har bott länge i Sverige.
Då brukar de ha lättare att få jobb.

Andra som har svårare att få jobb är personer med funktionsnedsättningar och HBTQ-personer.
HBTQ är den grupp av människor som är homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queer.

 

 

Vi väljer inte jobb helt fritt

Vilka jobb vi väljer påverkas av många saker.
Till exempel om vi är tjejer eller killar och vad våra föräldrar arbetar med.

 

Många saker påverkar vilka jobb som olika personer väljer.
Till exempel påverkar det mycket om man går klart gymnasiet eller inte.
Många jobb kräver att man har gått klart gymnasiet.

En del personer hoppar av skolan.
I Halland är det inte så vanligt, jämfört med resten av Sverige.
Men de som oftast hoppar av skolan är killar med utrikes bakgrund.

Ofta går det bättre för tjejer i skolan.
För dem som får bra betyg är det lättare att studera på högskola.
Även om de inte alltid får jobb sedan.

För vissa grupper är det extra viktigt att gå klart gymnasiet och studera på högskola.
Annars är det väldigt svårt för dem att få jobb.
En sådan grupp är personer med funktionsnedsättningar.
Andra grupper är HBTQ-personer och utrikesfödda.

Det går också bättre i skolan för dem som har gott om pengar.
I familjer med bra ekonomi har ofta föräldrarna studerat på högskola.
Då har föräldrarna ofta lättare att hjälpa sina barn med läxor.

Familjer med sämre ekonomi bor ofta trångt.
Då är det svårare att få plugga ifred.

I Halland har ganska många familjer gott om pengar, jämfört med hela Sverige.
I de familjer som har dåligt med pengar är föräldrarna ofta utrikesfödda.

 

Stora skillnader mellan utrikesfödda

I familjer med utrikes bakgrund är det inte lika vanligt att barnen går i förskola.
Det gör att barnen får det svårare med det svenska språket.

För de som är födda utomlands är det också viktigt när de kom till Sverige.
De som kommer till Sverige innan de är tolv år gamla har lättare att få jobb.

Många unga med utrikes bakgrund går gymnasieprogram som är inriktade på ett visst yrke.
De programmen kräver inte så höga betyg.
Efteråt kan det vara lätt att få jobb, men svårare att studera på högskola.

Men egentligen är det svårt att räkna personer med utrikes bakgrund som en enda grupp.
Hur det går med skola och jobb är väldigt olika för olika personer.
Många med utrikes bakgrund går på International Baccalaureate.
Det är ett speciellt gymnasieprogram på engelska.
Programmet kräver väldigt höga betyg.
Och många som går det programmet studerar vidare på högskola.

 

Normer styr mycket

Ungdomar får välja gymnasieprogram själva.
Men ungdomarna väljer inte helt fritt. Många saker påverkar deras val:
föräldrar, lärare och kompisar.

Det finns också normer som påverkar.
Normer är osynliga regler i samhället.
Vi påverkas av normer nästan hela tiden, men vi tänker ofta inte på dem.
Normerna säger till exempel att tjejer ska jobba med vissa saker och killar med andra saker.

Tjejer väljer ofta program inom barn och fritid, vård och omsorg, och turism.
Det ger jobb med låg lön.
Killarna väljer program inom bygg och industri.

Det här leder till att samhället fortsätter att vara ojämställt.
Tjejer fortsätter att få jobb med låg lön.
Och killar fortsätter att få jobb med högre lön.

 

 

Många unga mår dåligt

Många unga mår psykiskt dåligt.
Vi måste bli bättre på att se och prata om det.

 

En del unga är mycket stressade.
Andra känner sig väldigt utanför.
Därför mår många unga dåligt.
Att må dåligt på det sättet kallas psykisk ohälsa.

I Halland har cirka 20 ungdomar av 100 psykisk ohälsa.
Det är lite färre än jämfört med hela Sverige.

Unga mår alltså sämre än äldre.
HBTQ-personer mår också ofta sämre än andra.
Samma sak är det för utrikesfödda och för personer med funktionsnedsättning.

Tjejer har oftare psykisk ohälsa än killar.
Ett exempel: I Kungsbacka mår flest unga tjejer dåligt, 31 procent.
Av killarna i Kungsbacka är det bara 6 procent.

Trots att män ofta mår bättre, så är det fler män som begår självmord.
Så är det i hela Sverige.

 

Vi kan hjälpas åt mot psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är väldigt jobbigt för den som har det.
Det påverkar hela livet.
Till exempel blir det ofta svårt att gå i skolan.

Men psykisk ohälsa är inte bara dåligt för personen som har den.
Psykisk ohälsa påverkar familjer.
Och den gör att många blir sjukskrivna och inte kan jobba.

Tillsammans kan vi alla försöka stoppa psykisk ohälsa.
Vi kan lära oss mer om psykisk ohälsa.
Då kan vi lättare förstå och hjälpa dem som mår dåligt.
Då kommer fler att våga be hjälp.
Och om vi själva mår dåligt ska vi inte skämmas för det.

 

 

Många kvinnor känner sig otrygga

Många unga tjejer blir utsatta för sexualbrott.
Därför är många rädda för att gå ut ensamma.

 

I Halland sker inte så många brott, jämfört med andra platser i Sverige.
Därför känner sig de flesta människor här ganska trygga.

Men det finns ändå många som känner sig rädda och otrygga.
Det leder ofta till att de mår psykiskt dåligt.

 

Samhället är mindre tryggt för kvinnor

Bland alla kvinnor sammanlagt har cirka 6 av 100 blivit utsatta för sexualbrott.
För unga tjejer är siffran mycket högre.
Här i Västsverige säger 27 av 100 unga tjejer att de har blivit utsatta för sexualbrott.
Sexualbrott är till exempel våldtäkt.
Men det kan också vara att någon tafsar, eller andra kränkningar.

Eftersom det är mindre tryggt för kvinnor är många kvinnor oroliga.
Till exempel är 30 procent av kvinnorna i Halland oroliga för att gå ut ensamma.

Bara 8 procent av männen är oroliga för det.
Men det är faktiskt unga män som oftast blir utsatta för våld på gatorna.

 

Vissa grupper utsätts oftare för brott

I Halland sker inte lika många hatbrott som i resten av Sverige.
Hatbrott är till exempel när någon blir attackerad på grund av sin hudfärg eller sin sexualitet.

Men det är ändå inte lika tryggt för alla i Halland.
Vissa grupper är mer otrygga än andra.
Ett exempel är unga kvinnor med funktionsnedsättning.
18 procent säger att de har blivit utsatta för våld det senaste året.
Men bara 8 procent av kvinnorna utan funktionsnedsättning säger samma sak.

Många HBTQ-personer blir också utsatta för våld.
Dubbelt så många homosexuella personer har varit utsatta för våld, jämfört med heterosexuella.
Allra mest utsatta är bisexuella kvinnor.

 

Alla är inte med och bestämmer

I till exempel styrelser finns det väldigt få kvinnor och utrikesfödda.

 

Sverige är ett demokratiskt land.
Alla får rösta i valen.
Och alla ska ha samma möjlighet att vara med och påverka i samhället.

Vart fjärde år är det val i Sverige.
Då röstar nästan alla i Halland,
89 procent av dem som bor här.
I hela Sverige röstar 87 procent av alla.

Men i vissa grupper röstar inte så många.
Till exempel röstar färre personer som är födda utomlands.
Bara 72 procent av dem röstar.

De som har en funktionsnedsättning som gör det svårt att röra sig röstar inte heller lika ofta.
Bland dem är det bara 64 procent som röstar.

 

Män födda i Sverige bestämmer mer

Att alla röstar är viktigt.
Men det är också viktigt att personer från olika grupper i samhället får vara med och bestämma.

Några som inte lika ofta är med och bestämmer är kvinnor och utrikesfödda.

Kommunfullmäktige bestämmer i kommunen.
Bland politikerna i kommunfullmäktige finns färre kvinnor än män.
Och bara 7 procent av personerna i våra kommunfullmäktige är utrikesfödda.

Politikerna i kommunen är viktiga.
De bestämmer många saker i samhället.
Men näringslivet, alla företag, är också viktigt.
På de flesta företag är det män som är chefer.
I Halland är bara en tredjedel av cheferna på företag kvinnor.

En del företag har också styrelser.
Styrelsen bestämmer över företaget.
Det finns väldigt få kvinnor och utrikesfödda i styrelserna.
Bara 18 procent är kvinnor.
Och bara 5 procent har utrikes bakgrund.

 

Andra sätt att påverka

Det går att påverka utan att sitta i kommunfullmäktige eller i en styrelse.
Man kan till exempel vara med i ett politiskt parti.
Eller diskutera politik med andra.
Det kallas att vara politiskt aktiv.

Vissa grupper är mer politiskt aktiva än andra.
De som är mest politiska aktiva är:
• män
• de som är födda i Sverige
• de som har studerat på högskola.

De som inte lika ofta är politiskt aktiva är:
• kvinnor
• utrikesfödda
• de som inte har studerat på högskola.

 

Vad litar vi på i samhället?

I samhället finns många institutioner som ska kunna hjälpa oss.
Till exempel finns vården och polisen.
Men också politikerna som styr kommunerna.
Om man litar på att en institution gör rätt, så kallas det för att man har högt förtroende för den.

I Halland litar vi olika mycket på institutionerna.
Allra mest litar vi på vården.
Vi har också ganska högt förtroende för polisen.

Men vi litar inte så mycket på politikerna i kommunen.
Utrikesfödda personer har minst förtroende för politikerna.
Kanske är det därför utrikesfödda inte röstar lika ofta.

 

 

Den halländska familjen

I Halland lever många familjer traditionellt, lite grann som det var på 1950-talet.
De traditionella mönstren ökar ojämställdheten.

 

Familjer kan vara väldigt olika.
Men i Halland finns det många kärnfamiljer.
En kärnfamilj är en familj med två föräldrar och deras gemensamma barn.

Kärnfamiljen känns ofta trygg.
I kärnfamiljen finns det två föräldrar som hjälps åt.
Och det finns ofta två löner att leva på.
Men kärnfamiljen är också ofta ojämställd.

 

Mamman tar störst ansvar för familjen

I en kärnfamilj börjar kvinnorna ofta jobba mindre, för att ta hand om barnen i stället.
Då tjänar kvinnorna mindre pengar.
I Halland jobbar kvinnorna färre timmar varje vecka än i resten av Sverige.

I familjer med utrikes bakgrund är kvinnorna ännu mer hemma med barnen.
Därför tar det längre tid för utrikesfödda kvinnor att få jobb.
Ett jobb är viktigt för att lära sig svenska.
Det är också viktigt med ett jobb för att känna sig hemma i Sverige.

Många kvinnor får också problem om de vill skiljas.
Eftersom en kvinna ofta tjänar mindre pengar kanske hon inte har råd att bo själv.
Då kan det hända att kvinnan fortsätter leva med en person som behandlar henne dåligt.
Om kvinnan ändå väljer att bo själv, är det ofta hon som tar hand om barnen.
Det kostar ännu mer pengar.

Ojämställda familjer kan också vara dåliga för män.
Om männen jobbar mycket när barnen är små, så missar de mycket.
De lär inte känna sina barn så bra.
Män som lever i jämställda familjer har dessutom bättre hälsa.

En ojämställd familj kan vara dålig för barnen också.
Barnen kan börja tro att det är det enda rätta sättet att ha en familj.

Det är bättre för barnen om föräldrarna hjälps åt hemma.
Då ser barnen att det är bra att dela ansvar rättvist.
Och då lever de ofta mer jämställt när de själva blir vuxna.