Den halländska familjen – en doft av 50-tal?!
Familjesituationen i Halland liknar mer än i resten av riket hur familjen såg ut på 50-talet: fler lever i kärnfamljer, kvinnor lönearbetar mindre och tar mer ansvar för hem och familj. Men vad får det för konsekvenser om kärnfamiljen rämnar? Och vad innebär de traditionerna könsrollerna för barnen?
Stor andel kärnfamlijer
Andelen barn som bor med sina ursprungsföräldrar är högre i Halland än i riket, 77% (jämfört med 73% i riket). Färre barn lever i familjer med ensamstående far eller mor. Kanske beror detta på att det är lättare att hålla ihop familjen när livsvillkoren är goda: ekonomin är god och det finns möjligheter att gå ned i arbetstid om vardagen blir för påfrestande?
Andel halländska barn som växer upp med sin ursprungliga kärnfamilj, 2019.
Källa: SCB
Kvinnor skaffar barn tidigare
Halländska kvinnor skaffar barn tidigare än män – liksom i riket. Kvinnor är i genomsnitt 29 år när de får sitt första barn, män är 31. Det ger männen mer barnfri tid för att bygga en karriär och få hög lön innan barnaåren. Glappet förstärks också av att kvinnor har längre tid i utbildning.
Kvinnor tar ansvar för familjen – män yrkesarbetar
Kvinnor är oftare än män föräldralediga – mer så i Halland än i riket – och fortsätter sedan ta huvudansvaret för det obetalda hushållsarbetet. Män däremot lönearbetar mer och tjänar mer pengar. Det faktum att det i Halland finns en stor andel kärnfamiljer kan vara en bidragande faktor till detta, eftersom behovet av heltidsarbete är mindre i en tvåförsörjarfamilj.
Att kvinnor jobbar i lägre grad än männen och därmed spenderar mer tid hemma kan minska vardagsstressen och stärka familjen. Kanske är detta också en orsak till att kvinnors psykiska hälsa är så mycket bättre i Halland än i riket? Men vad händer om något händer den ena partnern? Eller om man vill lämna relationen när man är ekonomiskt beroende av sin partner?
Bland utrikes födda är kvinnans roll ännu tydligare. Både könsroller i hemlandet och förutsättningar i det nya landet bidrar till att det tar längre tid för kvinnor än för män att ta sig ut i arbetslivet. Det bidrar till att det tar längre tid att lära sig språket, skapa kontakter och bli delaktiga i samhället.
Andel av utbetalda nettodagar i Halland som tas ut av kvinnor.
Källa: Försäkringskassan
Andel halländska barn som växer upp med en ensamstående förälder, 2019.
Källa: SCB
Stora konsekvenser när kärnfamiljen spricker
I grupper där familjen inte är en idyll eller där en part råkar ut för något skapar detta svårigheter. Kvinnor har svårare att lämna relationer när deras egen ekonomi är sämre än männens. Det gäller även när relationen är destruktiv. Det är svårt att få bostad och att behålla sin levnadsstandard med bara en (eller ingen) inkomst.
Att vara ensamstående förälder är också en riskfaktor för flera sorters utsatthet, inte minst ekonomisk men även psykosocialt. Mammor är de som oftast tar huvudansvaret för barnen efter en separation: 12% av barnen lever med en ensamstående mamma jämfört med 4% som lever med en ensamstående pappa.