Den halländska familjen – en doft av 50-tal?!

På många sätt är Halland en riktig idyll att leva i. Lite som det var på 50-talet. Jämfört med riket, lever fler i kärnfamiljer med mamma, pappa och barn, och fler lever i ekonomiskt stabila hushåll. På många sätt är det positivt, men vilka konsekvenser får det att kvinnorna tar ett större ansvar för hem och familj än männen? Kan tryggheten göra att man stannar i ett dåligt eller kanske till och med destruktivt förhållande? Och hur påverkar den mer traditionella familjebilden barnens framtid?

Kärnfamiljen är stark i halland

Halland är ett län som präglas av goda livsvillkor överlag. Här känns tryggt att bo, arbetslösheten är låg, naturen och omgivningarna är vackra och människor som bor här har en jämförelsevis god hälsa och ekonomi. Kärnfamiljen är stark. Halländska par håller ihop i högre grad än i riket och fler barn växer upp med båda sina ursprungsföräldrar – 73 procent jämfört med 68 procent i Sverige.

Andelen halländska barn som växer upp i sin kärnfamilj.

Källa: SCB, 2016.

Skaffar barn vid ungefär samma ålder som i riket.

I Halland är genomsnittsåldern för kvinnor att skaffa barn 29 år och för män 31 år, vilket är detsamma som rikssnittet. Åldern skiljer sig dock något mellan kommunerna i Halland. Hylte är den kommun i regionen där man skaffar barn tidigast och Kungsbacka senast. Årligen föds det mellan 3000 och 3 500 barn i Halland

Den halländska mamman tar mest ansvar för familjen

Kvinnorna tar ut största delen av föräldraledigheten, 73 procent. De går även ner i arbetstid i högre grad än männen, även efter att barnen börjat förskolan. Den halländska mamman är generellt den mest närvarande föräldern, vilket är ännu tydligare i familjer med utrikes bakgrund.

 

Mannen jobbar mer och tjänar bättre

Männen tjänar mer än kvinnorna i Halland, i snitt 80 000 kronor mer per år. Det är också männen som i högre grad pendlar till mer välavlönade jobb, medans kvinnorna går ner i tid när barnen är små. Kvinnorna i Halland jobbar i snitt 3,6 färre timmar i veckan jämfört med männen. Samtidigt utför kvinnorna mer obetalt hem- och omsorgsarbete.

Andel utbetalade nettodagar (föräldraledighet) i Halland.
Det ligger helt i linje med riksgenomsnittet. 

Källa: Försäkringskassan, 2016.

Längre tid för integration

Bland utrikesfödda är kvinnans ansvar för familj och hem ännu tydligare. Familjerna kommer i många fall från samhällen där könsrollerna är mer traditionella och det tar längre tid för kvinnorna att komma ut i arbetslivet. Att personer med utrikes bakgrund inte kommer in på arbetsmarknaden gör att det tar längre tid för dem att integreras i samhället, lära sig språket och lära känna det nya hemlandet.

Flest ensamstående mammor

Att leva i en kärnfamilj och med mönster som ger ”en doft av 50-tal”, är på många sätt positivt då det skapar trygghet och minskar stressen i vardagen för många familjer. Men man kan ändå tänka på vad det kan ge för konsekvenser. Vad händer om en av föräldrarna vill flytta isär? Gör den ekonomiskt trygga och stabila tillvaron att man kanske till och med stannar kvar i ett destruktivt förhållande? Och hur påverkar det mer traditionella sättet att leva, barnens syn på föräldraskapet?

Stora ekonomiska konsekvenser när man separerar

Även om gruppen ensamstående är mindre i Halland än i riket blir konsekvenserna desamma vid en separation. Väljer ett par att separera är det oftast kvinnan som får det tuffare rent ekonomiskt. Men även barnen påverkas, då kvinnor tjänar mindre och försörjningsbördan därför blir större. Mammorna tar också ett större ansvar för barnen vid en separation 11,5 procent av barnen lever med en ensamstående mamma i Halland idag, jämfört med 3,6 procent som lever med en ensamstående pappa. Hade kvinnor och män satsat mer jämställt på arbete och karriär under barnens uppväxt, hade de ekonomiska skillnaderna vid en separation många gånger blivit mindre.

Andel halländska barn som växer upp med ensamstående förälder.

Källa: SCB, 2016.

Bilden vi växer upp med är svår att bryta

Även för männen får ett mer traditionellt familjemönster konsekvenser. Att de i högre utsträckning än kvinnorna satsar på karriär och jobb när barnen är små, gör att männen inte får samma tid med sina barn. Att dela mer lika på föräldraledigheten har visat sig bidra till att männen får en närmare kontakt med sina barn och att barnen i sin tur blir mer jämställda i sina framtida relationer. Det har också visat sig att en jämnare fördelning av hem- och omsorgsarbetet ger männen bättre hälsa.

Vi präglas av den familjebild vi växer upp med

Att mamman är den mest närvarande föräldern påverkar sannolikt barnets bild av föräldraskapet, vilket i förlängningen påverkar hur de själva agerar när de blir föräldrar. Familjebilden vi växer upp med präglar oss och ger mönster som är svåra att bryta. Att leva med ”en doft av 50-tal” kan vara bra på vissa sätt, men kan ge negativa konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv – för både män och kvinnor.

Vill du läsa mer om en doft av 50-tal i rapporten?

Läs hela rapporten