Hur påverkar det Halland när vissa grupper inte finns med där besluten fattas?

I Sverige kan alla människor vara med och påverka hur landet styrs och vilka beslut som fattas. Vi gör det genom allmänna val och genom vår rätt att driva opinion. Men vad händer om vissa grupper – av olika anledningar – inte går och röstar eller på annat sätt gör sin röst hörd i samhället? Vem för de utsatta gruppernas talan?

Högt valdeltagande i Halland

I Halland har vi ett relativt högt valdeltagande (2018), 89 procent jämfört med 87 procent i riket. Allra mest röstar kvinnor mellan 50–64 år. Skillnaderna i valdeltagandet inom regionen är stora och följer de socioekonomiska mönstren: Ju mer utsatthet det finns i en kommun, desto lägre valdeltagande. I Kungsbacka röstar nästan 92 procent, jämfört med Hyltes 85 procent.

Valdeltagandet i två halländska kommuner.

Källa: val.se, 2018.

Lågt valdeltagande i utsatta grupper

Bland utrikesfödda ser man ett betydligt lägre valdeltagande, oavsett kön och åldersgrupp (2014). Nationella siffror visar att endast 72,2 procent inom denna grupp går och röstar. Allra lägst valdeltagande har utrikesfödda unga män (65%) och utrikesfödda äldre kvinnor (67%).

 

En annan grupp med lågt valdeltagande är personer med svår nedsatt rörelseförmåga. Knappt 64 procent med den typen av funktionsnedsättning, röstar.

Ojämn fördelning i Kommunfullmäktige

Men det är inte bara valdeltagandet som visar hur mycket eller lite olika grupper av befolkningen är med och påverkar i samhället. Minst lika viktigt är vilka som blir valda till olika politiska poster i samhället. Bland de som har valts in i Kommunfullmäktige i Halland är i snitt 45 procent kvinnor. 7 procent är utrikes födda – något fler kvinnor än män. Hylte är den enda kommunen som når upp till 50/50 mellan kvinnor och män.

Andel som deltar aktivt i politiska diskussioner i Halland.

Källa: SCB, 2014–2015.

Män, inrikes födda och högutbildade är mer politiskt aktiva

Vi vet att både kön, bakgrund och utbildningsnivå, liksom funktionsnedsättningar påverkar hur delaktiga människor är i politiken och samhällsutvecklingen på nationell nivå. Allt färre blir medlemmar i politiska partier. Däremot är det allt fler som säger sin åsikt när samtal kommer in på politik (SCB). Överlag uppger oftare män, inrikes födda och högutbildade, att de deltar i politiska diskussioner än kvinnor, utrikesfödda och lågutbildade. Men unga tjejer (16–24 år) deltar oftare i politiska diskussioner än unga killar. I Halland är det fler som deltar (både kvinnor och män) i de politiska diskussionerna än rikssnittet.

Delaktigheten återspeglas även i vilket förtroende vi har för olika samhällsinstitutioner.

Delaktigheten återspeglas även i vilket förtroende vi har för olika samhällsinstitutioner. Ser man till kommunpolitiken är det bara ungefär en fjärdedel av hallänningarna som har stort förtroende för kommunpolitikerna – kvinnor har något högre förtroende än män. Bland utrikes födda är siffran bara 19 procent. Förtroendet för polisen är betydligt högre och allra högst förtroende har vi för vården.

Så här stort förtroende har hallänningarna för olika samhällsinstitutioner.

Källa: Region Halland, 2014.

Fler män på beslutande poster i näringslivet

Liknande mönster som vi ser inom politiken, ser vi inom näringslivet. Även här sitter fler män än kvinnor på beslutande positioner. Endast en tredjedel av cheferna i Halland är kvinnor, vilket är ungefär som rikssnittet. Representationen av kvinnor på chefsnivå är överlag mindre i små och medelstora företag än i de lite större företagen. 77 procent av styrelseledamöterna i Halland är män, 18 procent är kvinnor och 5 procent är män och kvinnor med utländsk bakgrund (2016).

 

I börsbolagens valberedningar är endast 13 procent kvinnor och 87 procent män (Allbright 2018) vilket i sin tur påverkar hur jämställt det faktiskt ser ut på ledande befattningar i näringslivet.

Ond eller god spiral

Så vad händer när vissa grupper inte finns representerade där besluten fattas? Eller när alltför få kvinnor, utrikesfödda, HBTQ-personer eller personer med funktionsnedsättningar sitter på beslutande poster? Den största risken är förstås att det formar en ond spiral där de exkluderade grupperna hamnar allt längre bort från det samhälle de önskar och behöver. Om ingen för deras talan, får dessa grupper ännu mindre inflytande och det i sin tur leder till ännu lägre vilja att engagera sig i samhällsdebatten. Och omvänt – att de som gör sin röst hörd, formar ett samhälle som passar deras sätt att leva, vilket i sin tur leder till ökat engagemang och ännu större politiskt inflytande.

Vill du läsa mer om makt och inflytande i rapporten?

Läs hela rapporten