Hur påverkar det vår framtid i Halland att vår utbildning styrs av kön, bakgrund och våra föräldrars utbildningsnivå?
Utbildning är en nyckel till en god livssituation, både vad gäller ekonomi och hälsa. Särskilt i utsatta grupper ser vi hur tillgång till utbildning kan kompensera för ojämlikheter som annars slår hårt. Samtidigt utbildar hallänningarna sig i väldigt olika grad.
Ojämställdhet och ojämlikhet påverkar framtiden
Halland har bättre skolresultat än i riket. Samtidigt påverkas barns utbildning av vilket kön och vilken bakgrund de har de är. Flickor presterar bättre och skaffar längre utbildning än pojkar och oftare inom kvinnligt kodade branscher som. Barn vars föräldrar har eftergymnasial utbildning väljer i större utsträckning högskoleförberedande program än barn vars föräldrar har kortare utbildning. På så sätt går utbildningsnivå i arv mellan generationer.
Andel män och kvinnor 18-24 år som inte avslutat gymnasieskolan, 2018.
Källa: SCB
Andel kvinnor och unga med högskoleutbildade föräldrar på yrkes- respektive högskoleförberedande gymnasieprogram.
Källa: Skolverket
Valet av utbildning påverkas av normer och förutsättningar
Utöver att flickor utbildar sig längre väljer de också andra utbildningsinriktningar. Flickor väljer utbildningar som förbereder för kvinnodominerade yrken. Pojkar väljer utbildningar som förbereder för mansdominerade yrken. Eftersom kvinnligt och manligt kodade yrken ger olika betalt bidrar detta till den könssegregerade arbetsmarknaden där kvinnor missgynnas ekonomiskt.
Skillnaderna mellan barn till in- och utrikesfödda föräldrars barn minskar ju längre tid familjen varit i Sverige, i takt med att föräldrarna etablerar sig på arbetsmarknaden och i samhället och i vilken ålder barnen börjar svensk skola. Den som kommit till Sverige före 12 års ålder klarar skolan nästan lika bra som den som är född här. Med genomgången gymnasieutbildning är det lättare att få ett jobb med bra lön i framtiden.
Andel barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll, 2018.
Källa: Region Halland och Folkhälsomyndigheten
Livsvillkoren påverkar skolgången
Barnens och familjernas livsvillkor påverkar barnens möjligheter i skolgången. Trångboddhet, barnfattigdom och föräldrars sämre psykiska hälsa är exempel på livsvillkor som påverkar barnens möjligheter att klara skolan. Detta hänger i sin tur i samman med familjens ursprung: till exempel lever 18% av barn med utrikes bakgrund i barnfattigdom, jämfört med bara 2% av barn med inrikes bakgrund. Andelen har dock minskat de senaste åren och är lägre än i riket.