Hur kommer det sig att nästan var femte 18-29-åring i Halland lider av psykisk ohälsa?
I Halland är den psykiska hälsan bättre än i riket. Men skillnaden mellan olika grupper är stor. Särskilt unga och personer som bryter normer, till exempel hbtq-personer, personer med funktionsnedsättning och utrikes födda har nedsatt psykiskt välbefinnande. Allra störst är den psykiska ohälsan bland dem som tillhör flera utsatta grupper samtidigt.
Äldre och män har bättre psykiskt välbefinnande
Yngre (18-25 år) har i hög grad nedsatt psykiskt välbefinnande: hela 18% av männen och 26% av kvinnorna har nedsatt psykiskt välbefinnande. Ju högre upp i åldrarna vi kommer desto mer minskar detta.
Män har mer sällan än kvinnor nedsatt psykiskt välbefinnande. Förklaringarna till könsskillnaden är många. Kvinnor har ofta en mer stressad arbets- och hemsituation, men också en större förmåga att verbalisera känslor vilket ökar inrapporteringen. Att män inte alltid mår så bra som statistiken antyder syns också i att de är överrepresenterade i självmordsstatistiken.
Andel av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande, 2018.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Unga på högstadiet som känner stress varje dag Halland, 2018.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Stress i skolan
Hos unga nämns stress ofta som en förklaring, särskilt för tjejer. Runt 40% av alla unga tjejer och 10% av killarna rapporterar att de känt sig stressade de senaste sex månaderna. Siffrorna är dock lägre än i riket. Skolan, höga prestationskrav, oro för framtiden och sociala medier nämns ofta som källor till psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är också en orsak till bristande skolresultat.
Minoritetsstress minskar välbefinnandet
Grupper som bryter mot normen och utsätts för diskriminering, till exempel HBTQ-personer, personer födda utanför Norden och personer med funktionsnedsättning, har oftare än andra nedsatt psykiskt välbefinnande. Minoritetsstress, som uppstår i stigmatiseringen i att tillhöra en normbrytande grupp, är en stor källa till detta. Den som bryter mot normer kan känna sig ensam, utpekad och missförstådd och får ofta möta fördomar, stereotyper och ibland trakasserier eller till och med våld på grund av sin identitet. Det gäller särskilt i miljöer där det råder traditionella värderingar kring kön och sexualitet.
Familjetrauman förs vidare
Också utrikes födda och unga med utländsk bakgrund har sämre psykisk hälsa än genomsnittet. Många bär med sig trauman från hemlandet eller flykten och ska dessutom anpassa sig till ett nytt land. Tidigare trauman i kombination med utanförskap i det nya landet kan också göra det svårare att fungera som förälder vilket bidrar till den psykiska ohälsan hos barnen.
Den psykiska hälsan påverkar hela ditt liv!
Den som lider av psykisk ohälsa har sämre förutsättningar att göra bra ifrån sig i skolan eller i arbetslivet. Det i sin tur kan öka den psykiska ohälsan ännu mer. Stress på jobbet eller i skolan, oro för ekonomin eller familjen eller psykisk sjukdom, missbruk, mobbing eller diskriminering och andra orsaker till psykisk ohälsa blir därför lätt en ond spiral som kan vara svår att ta sig ur.
Hälsa är en fråga om utbildning
Den självskattade hälsan överlag följer tydliga socioekonomiska mönster. Bland personer med förgymnasial utbildning är det två tredjedelar som upplever sin hälsa som bra eller mycket bra, medan detsamma för personer med eftergymnasial utbildning är 82%. Män upplever oftare god hälsa än kvinnor, och inrikes födda oftare än utrikes födda. Också normbrytande grupper upplever oftare dålig hälsa, i synnerhet homosexuella män, bisexuella kvinnor, transpersoner och äldre med funktionsnedsättning.
