Hur påverkar det vår framtid i Halland att vi väljer utbildning efter kön, bakgrund och våra föräldrars utbildningsnivå?

Hur det går i skolan är avgörande för det framtida yrkeslivet oavsett kön, social bakgrund eller kulturella skillnader. Tjejer väljer oftare än killar att plugga vidare och skaffa sig en högre utbildning. Killarna väljer ofta att börja jobba direkt efter gymnasiet. Och de flesta går i samma fotspår som sina föräldrar. Vad blir effekten?

Överlag är skolresultaten lite bättre i Halland än i riket

Genomförd skolgång är helt avgörande för det framtida yrkeslivet. Detta gäller framförallt redan utsatta grupper, där utbildning kan mildra konsekvenserna av funktionsnedsättningar, normbrytande sexualitet eller könsidentitet eller utrikes bakgrund. Men det finns ett tydligt mönster att de grupper som mer sällan når målen i lågstadiet, oftare saknar  gymnasieutbildning i vuxen ålder.

 

Redan i årskurs tre når pojkar mer sällan än flickor upp till de krav som ställs på de nationella proven. En orsak kan vara en anti-pluggkultur som existerar i vissa grupper av pojkar, en annan att många pojkar kan få ett välbetalt yrke med enbart gymnasieutbildning. Eftersom utbildning är en viktig förutsättning för kommande livsmöjligheter är det angeläget att så många som möjligt fullföljer gymnasiet. Det finns också ett starkt samband mellan utbildning och hälsa. I Halland är skolavhoppen något lägre än i riket, men pojkar med utrikes bakgrund har högst andel skolavhopp i Halland.

Andelen 18–24 åringar som inte avslutat gymnasieskolan.

Källa: SCB 2016

Andelen barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll.

Källa: SCB 2015.

Förutsättningarna att klara skolan påverkas av barns uppväxtvillkor

Socioekonomi har en stor betydelse för barns uppväxt, vilket i sin tur påverkar elevernas resultat i skolan. Elever med mer gynnsamma hemförhållanden presterar bättre än de med mindre gynnsamma hemförhållanden. Det handlar bland annat om föräldrarnas möjligheter att ge stöd i skolarbetet. Även trångboddhet kan orsaka konsekvenser såsom problem med studiero, men också att barnet väljer att ägna mer tid utanför hemmet och föräldrarnas insyn. En lägre andel barn i Halland växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll än i riket, men en majoritet av dessa barn har utrikes bakgrund.

Normer och föräldrarnas utbildningsnivå påverkar också gymnasievalet

Valet till gymnasiet påverkas av både föräldrar, lärare, kompisar och de normer som gäller i det samhälle man växer upp i. Utbildningsvägen väljs traditionsbundet och traditionellt kvinnliga branscher värderas lägre (utifrån lön). Det gör att inkomstskillnaderna fortsätter att öka. Flickor väljer oftare program som förbereder för kvinnodominerade yrken inom bland annat barn och fritid, vård och omsorg, hotell och turism. Pojkar väljer program som leder till mansdominerade yrken, t ex bygg, anläggning och energi. Med andra ord. Vi bibehåller en könssegregerad utbildning där tjejer och killar söker sig till utbildningar enligt traditionella könsmönster. På de högskoleförberedande programmen är könsfördelningen jämnare (valen skjuts till ett senare skede), men andelen elever med högutbildade föräldrar är högre. På naturvetenskapliga programmet i Halland har till exempel 73  procent högskoleutbildade föräldrar, men endast 26 procent på hantverksprogrammet.

Stora skillnader mellan olika invandrargrupper

Barn med utrikes bakgrund går mer sällan i förskolan än barn med inrikes bakgrund, vilket ger negativa effekter på språkutvecklingen. Det i sin tur får stora konsekvenser genom hela livet, bland annat för hur det går i skolan. På gymnasienivå går ungdomar med utrikes bakgrund i första hand på introduktionsprogram som är inriktade på yrken, men även på International Bacaleaureat vilket visar på skillnader mellan olika invandrargrupper.

Avgörande är i vilken ålder du kommit till Sverige

De som bott i Sverige i mer än tio år har samma meritvärden i årskurs nio som inrikes födda. De som kommit till Sverige efter 12 års ålder har oftare högst en förgymnasial utbildning i vuxen ålder och mer sällan en eftergymnasial utbildning.

Vill du läsa mer om utbildning i rapporten?

Läs hela rapporten