Hur kommer det sig att var femte 18–29 åring i Halland lider av psykisk ohälsa?

I Halland uppger 21 procent av alla 18 – 29-åringar att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Det kan bland annat bero på skolstress, känsla av utanförskap och diskriminering. I Kungsbacka är det så många som 31 procent av de unga kvinnorna som lider av psykisk ohälsa, vilket är högst i länet. Normbrytande grupper som HBTQ-personer är extra utsatta för att drabbas av psykisk ohälsa i unga år. Hur ska vi komma tillrätta med detta växande hälsoproblem?

Psykisk ohälsa påverkar såväl studier som arbetsliv. Och vice versa.

De allra flesta i Halland mår bra och tycker att Halland är en bra plats att leva i. Men precis som i resten av landet, finns det även många som mår psykiskt dåligt. Det kan handla om stress på jobbet eller i skolan, men också om oro för familjen, ekonomin eller att man lider av en psykisk sjukdom.

 

Att misslyckas i skolan eller i arbetslivet ökar det dåliga måendet, dels genom känslan av misslyckande, men även för att man känner att framtidsutsikterna krymper om man inte presterar. Omvänt går psykisk ohälsa ofta ut över såväl studier som arbetsliv.

 

I åldrarna 18–29 år lider så många som var femte (21 procent) av nedsatt psykiskt välbefinnande i Halland. I Kungsbacka hela 31 procent av de unga kvinnorna, men endast 6 procent av de unga männen. Till skillnad mot fysisk hälsa så har det psykiska måendet överlag svag koppling till utbildningsnivå.

 

Även trakasserier, mobbning eller avsaknad av social gemenskap kan vara en källa för dåligt psykiskt mående. Tjejer är mer utsatta än killar. I Kungsbacka, Hylte och Falkenberg är det mellan 20% och dryga 25% av tjejerna på högstadiet som uppger sig blivit utsatta för mobbing eller utfrysning det senaste halvåret, och mellan 10% och 15% av killarna. I Halmstad är det drygt 15% av tjejerna och 12% av killarna och i Laholm 13% av tjejerna och 5% av killarna.

Så många lider av psykisk ohälsa i Halland idag.

Källa: Folkhälsomyndigheten, 2014.

De som bryter normen löper ökad risk för psykisk ohälsa.

Normbrytande grupper, som t ex HBTQ-personer upplever ofta en känsla av utanförskap i såväl hemmet som i skolan. Det blir extra uttalat i miljöer där det råder mer traditionella värderingar kring kön och sexualitet. Normbrytande grupper är även i högre grad utsatta för diskriminering, hot om våld och fysiskt våld, vilket påverkar även den psykiska hälsan.

 

Även utrikes födda är överrepresenterade i statistiken över personer som lider av psykisk ohälsa. Många bär med sig minnen från hemlandet eller flykten, vilket påverkar deras mående. Att vara normbrytande och dessutom utrikes född kan innebära en extra utsatthet. Personer med funktionsnedsättning uppger också sämre psykiskt välmående än personer utan funktionsnedsättning. Kvinnorna mår generellt sämre än männen. Bland män med funktionsnedsättning är det de mellan 30–64 år som mår sämst.

Fler män begår självmord

Antalet självmord i Halland (2016) var något högre än riksgenomsnittet. 13,2 personer/100 000 invånare att jämföra med 11,4 i riket. Även om män generellt upplever att de har ett bra välbefinnande, så är det mer än två tredjedelar av självmorden som begås av män.

Enligt en nationell studie från Statens folkhälsoinstitut är det hela 17 procent bland de unga männen som är osäkra på sin sexualitet, som någon gång har försökt att ta sitt liv. Det kan jämföras med 3 procent bland de heterosexuella männen. Bland kvinnor har var femte som är osäker på sin sexualitet, försökt ta sitt liv. För heterosexuella kvinnor är siffran 8 procent.

Individen och samhället – båda påverkas

Skolstress är en bidragande orsak till att många unga mår dåligt. Bland kommunerna i  Halland har Laholm lägst andel flickor och Hylte lägst andel pojkar på högstadiet som upplever stress varje dag. Falkenberg har högst andel elever (både flickor och pojkar) på högstadiet som upplever stress varje dag.

 

Nya siffror från Socialstyrelsen visar att den psykiska ohälsan hos barn i åldrarna 10–17 år har ökat över 100% på tio år.

 

Den psykiska ohälsan får konsekvenser inte bara för den enskilda individen, utan även för samhället i stort. Genom att känna till att dessa ojämlikheter finns kring psykisk ohälsa, kan man också bli mer observant och reagera i tid. En mer jämställd skola och ett mer jämställt och tolerant samhälle i stort skulle kunna främja en god hälsa för alla.

 

Klicka här för att läsa mer om unga och unga vuxnas psykiska hälsa och livsvillkor i Halland i lokala nämnders rapport.

Unga på högstadiet som känner sig stressade varje dag 2011–2014.

Siffrorna visar variationen av kommungenomsnittet för de halländska kommunerna.

Källa: LUPP.

Vill du läsa mer om psykisk ohälsa i rapporten?

Läs hela rapporten